Anpassad evolution efter miljö
Jag vet att innan naturliga urvalet sker i en miljö (alltså att djurarter anpassas) så påstås det att arten måste ha olika allel av de ärftliga egenskaper (de egenskapen som anpassar arten till miljön). Men hur uppstår det på djurarten som har den allel med egenskapen. Till exempel gizzelbjörnet är det som finns i skogen, om den förflyttas till arktis, blir pälsen vit helt plötsligt? Att de ankomma får just de allel av egenskaperna är en slump eller?
Jag förstår inte din fråga riktigt.
Det är sällan att en tidigare recessiv allel gynnas och blir vanligare i en populations genpol, istället är det kontinuerligt små mutationer som över tid gör att arten anpassas till dess omgivning.
Svarade jag på din fråga någorlunda?
Välkommen till pluggakuten!
Qetsiyah, tack så mycket för svaret tror att jag börjar fatta det :)
Lägg din fråga på rätt nivå! Den här frågan får väldigt olika svar som vi tror att du går på högstadiet jämfört med om iv tror att du studerar biologi på universitetet. Du kan flytta din tråd till rätt nivå genom att redigera ditt förstainlägg. /moderator
Till exempel gizzelbjörnet är det som finns i skogen, om den förflyttas till arktis, blir pälsen vit helt plötsligt?
Det där trodde man faktiskt för ett par hundra år sedan. Det finns ett klassiskt exempel på hur giraffen fick sin långa hals. I korthet gick den ut på att om giraffen sträcker sig efter födan i trädkronorna tillräckligt många gånger så töjs halsen ut och blir längre. Nästa generation giraffer föds då med lite längre halsar och ”sträcker ut dem” ytterligare under sin livstid, vilket gör att nästa generation får ytterligare lite längre hals osv. Den teorin kallas för lamarckism men har idag blivit helt utkonkurrerad av Darwins evolutionsteori, som istället bygger på slumpvisa mutationer som genom naturligt urval leder fram till nya egenskaper.
Eftersom det finns en hel del variation i en population så måste det inte nödvändigtvis till mutationer för att den ska anpassa sig till nya omständigheter. Man brukar ta nån fjärilart i London som exempel. Den brukade vara ljus, fast enstaka individer var mörkare. Med industrirevolutionen och kolsmuts i luften så blev i stället majoriteten mörk, för att inte synas mot de numera mörkare träden. Enstaka individer är nog fortfarande ljusa.
Jag kanske har missförstått allt, men då påpekar säkert någon klokare person det.
Läs förresten allt ni kommer över av Stephen J Gould. Han skrev massor av essäer om evolution.
Laguna skrev:Eftersom det finns en hel del variation i en population så måste det inte nödvändigtvis till mutationer för att den ska anpassa sig till nya omständigheter. Man brukar ta nån fjärilart i London som exempel. Den brukade vara ljus, fast enstaka individer var mörkare. Med industrirevolutionen och kolsmuts i luften så blev i stället majoriteten mörk, för att inte synas mot de numera mörkare träden. Enstaka individer är nog fortfarande ljusa.
Jag kanske har missförstått allt, men då påpekar säkert någon klokare person det.
Läs förresten allt ni kommer över av Stephen J Gould. Han skrev massor av essäer om evolution.
Fast det där är ju ett klockrent exempel på naturligt urval av slumpvisa mutationer. Det finns en ”urfjäril” som har gett upphov till alla fjärilar i populationen. På grund av slumpvisa mutationer får de till viss del olika egenskaper som både kan vara gynnsamma eller missgynnsamma.
De individer som får en mörkare färg är mer sannolika att överleva och föra vidare sina anlag till nästa generation, där dessa anlag då bärs av en större andel av individerna. De ljusaste fjärilarna är mest sannolika att dö tidigt och därmed inte kunna föra vidare sina anlag. Detta upprepas över ett stort antal generationer tills populationen i sin helhet består av mörka fjärilar.
Givetvis finns det även ljusa individer i en population av mörka fjärilar, men deras anlag kan inte komma till uttryck hos populationen i sin helhet eftersom de stoppas av det naturliga urvalet.
Det finns bara ett sätt för arter att förändras utöver naturligt urval och det är genom selektiv avel, dvs att människan avlar individer med vissa önskvärda egenskaper. T.ex. för att göra en hund av en varg. En modern variant av selektiv avel är genmodifiering.
