Ang järnbaserad legeringar

(Läs det fetmarkerade): Osäker på alla, så det är väl som om jag inte hade skrivit ett svar... Men om fler håller med kanske det kan stämma. Tills du får fler svar hade iaf jag INTE tagit något av nedan för givet!! 

Mycket ska gå att kolla upp. Var allt för länge sen jag gjorde detta.

1) Ungefär 3-5 % kol.

2) Visst. Minimum är väl 0.3%?

3) hmm, tror det.

4) Både är rätt spröda men Cementit är sprödare så ja omslagstemperaturen är väl det... Dock är ju det när man går från segt till sprött. Frågan är väl om ferrit är segare isf. Vet ej...

5) nej

Tills du får fler svar hade iaf jag inte tagit något av ovan för givet!!

Austenit är inte smält stål. Det är en allotrop av järn (dvs järnatomer som är arrangerade i en viss kristallstruktur, i det här fallet kubisk tätpackning) som bildas vid höga temperaturer. Det speciella med austenit är att det är icke-magnetiskt, dvs järn tappar sin ferromagnetism vid tillräcklig upphettning.

Tack.jag undrar om det är 2 eller alternativt 3 som är rätt?

Läs mitt inlägg igen så ser du ifall alternativ 3 är sant eller falskt.

Alternativ 3 är definitivt fel, som Teraeagle skrev. Enligt Wikipedia ligger kolhalten hos (härdbart) stål mellan 0,4 % och 2 %, så påstående 2 stämmer inte riktigt heller, men det skulle eventuellt kunna handla om ett avrundningsfel.

Det kan vara alternativt 1 eftersom det är ungefär 3-5% kol?

Svenska Wikipedia säger att kolhalten för gjutjärn är mellan 2,12 % och 4 %. Ligger 0,2 % inom det intervallet?

Då är det 4 som är eventuellt rätt

Nummer 1: Över 2 % (gjutjärn), dvs fel.

Nummer 2: (Om följande antagande är rätt hade jag valt nummer 2 som korrekt.)
Värmehärda stål antar jag är härdning och anlöpning av stål antar jag att värmehärda stål betyder i fallet.
För att det ska vara härdbart bör stålet ha en kolhalt som är högre än 0.3 %.

Nummer 3: Austenit är en tätpackad med FCC (ytcentrerad kubisk struktur) struktur. Vid 912 grader sker fasövergång till det. 912-1394 grader har det FCC-struktur (gamma järn). Över det, åter, BCC. Kolatomerna får mer plats i de, relativt, större hålrum i FCC-sturkturen. Denna, hmm, egenskap används i martensithärdnings tekniken av stål.

Austenit är alltså ingen smälta. Engelskans Solution lurade mig sent på natten...

Sorry.

Nummer 4: Jag är inte bekant med termen: omslagstemperatur. Kan väl vara rätt med tanke på att:

Omslagstemperatur, i materialtekniken temperaturen i övergångsområdet från segt till sprött tillstånd. //https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/omslagstemperatur

Cementit är väl sprödare än Ferriten. Men ferriten är ju inte seg, den är väl också spröd...

Med detta hamnar jag iaf på Nummer 2 eller 4... Vid ett provtillfälle hade jag valt nummer 2. Dock som jag nämnde i tidigare inlägg. Ta inte mitt svar för givet i detta, vänta på fler svar och se vad de säger :) 

Överlag försökte jag vara gles i svaren. För att du själv ska söka vidare :)

Austenit är alltså ingen smälta. Engelskans Solution lurade mig sent på natten...

Engelska solution betyder väl alltid lösning? Smälta (som substantiv) borde vara något med melt eller fuse.

cementit består av 6;7% kol

1. ang Austenit
   

Smaragdalena skrev:

Austenit är alltså ingen smälta. Engelskans Solution lurade mig sent på natten...

Engelska solution betyder väl alltid lösning? Smälta (som substantiv) borde vara något med melt eller fuse.

 Mhh ja du har rätt. Vet inte vad eller hur jag tänkte ^^ Oavsett borde jag gått på vad jag visste: austenit är inte stål i smält tillstånd då man kan se kristallstrukturen och kornen osv under mikroskop. 

Man kan ju använda metoden "quenching"/släckning för att få austeniten till höghaltigt kol martensit. 

Ju mer jag tänker på det desto mer förundrad blir jag att jag skrev att det kan vara en smälta... Allt man kan använda austeniten till (t.ex. att härda till det mycket starka martensit stålet/anlöpning osv)

ja,jag tror rätt svar är 2 eller 4

Alternativ 2 är rätt bland de fem alternativen då alla andra är fel.