11 svar
101 visningar
A13. behöver inte mer hjälp
A13. 52
Postad: 6 aug 12:31

Ändringkvot

Ange en lämplig ändringskvot för att beräkna ett närmevärde till h’(-2) då h(x) = lge^1-3x.

Jag har tittat på en tidigare tråd om samma uppgift men förstår inte riktigt hur man ska hitta ett intervall som passar i det här fallet. Uppgifterna jag löste tidigare handlade om att jag har två x-värden som jag ska använda för att beräkna lutningen på en sekant mellan 2 punkter.

Yngve Online 40252 – Livehjälpare
Postad: 6 aug 12:40 Redigerad: 6 aug 12:43

Hej.

En sekant mellan två punkter är utmärkt.

Om du väljer punkterna (-2, f(-2)) och (-2+h, f(-2+h)) så blir en lämplig ändringskvot

f'(-2)f(-2+h)-f(-2)(-2+h)-(-2)f'(-2)\approx\frac{f(-2+h)-f(-2)}{(-2+h)-(-2)}, där hh är ett litet positivt tal, typ h=0,01h=0,01.

Kommer du vidare då?

A13. 52
Postad: 6 aug 12:43
Yngve skrev:

Hej.

Ett förslag på lämplig ändringskvot är f'(-2)f(-2+h)-f(-2)hf'(-2)\approx\frac{f(-2+h)-f(-2)}{h}, där hh är ett litet positivt tal, typ h=0,01h=0,01.

Kommer du vidare då?

Hur kom du fram till den formeln?

Det är formeln för lutningen hos sekanten mellan punkterna (-2, f(-2)) och (-2+h, f(-2+h)), enligt k=ΔyΔxk=\frac{\Delta y}{\Delta x}.

Den kallas "ändringskvot framåt" och är nog beskriven i din bok, tillsammans med begreppen "ändringskvot bakåt" och "central ändringskvot".

A13. 52
Postad: 6 aug 12:53
Yngve skrev:

Det är formeln för lutningen hos sekanten mellan punkterna (-2, f(-2)) och (-2+h, f(-2+h)), enligt k=ΔyΔxk=\frac{\Delta y}{\Delta x}.

Den kallas "ändringskvot framåt" och är nog beskriven i din bok, tillsammans med begreppen "ändringskvot bakåt" och "central ändringskvot".

Jag kom fram till detta men lite osäker på vilken metod jag måste använda. Jag vet att "central ändringkvot" ger det bästa värdet men spelar det egentligen någon roll vilken metod jag använder när det gäller liknande frågor?

Yngve Online 40252 – Livehjälpare
Postad: 6 aug 13:59 Redigerad: 6 aug 13:59
A13. skrev:

Jag kom fram till detta men lite osäker på vilken metod jag måste använda. Jag vet att "central ändringkvot" ger det bästa värdet men spelar det egentligen någon roll vilken metod jag använder när det gäller liknande frågor?

Snyggt!

Det enda felet är att du måste skriva \approx istället för = överallt, eftersom det är frågan om uppskattningar och närmevärden.

Jag har inte kontrollräknat eftersom jag inte riktigt förstår hur funktionsuttrycket ser ut.

Kan du ladda upp en bild på uppgiften?

Använd gärna även central differenskvot. Det är bra att träna även på den uppställningen.

Du kan även laborera med olika värden på h för att se hur det påverkar resultatet.

A13. 52
Postad: 6 aug 14:09

Jag själv vet inte hur själva funktionen ser ut men jag antar att det ser ut såhär h(x)=loge1-3x

Jag har testat med "centraländringkvot" och fick såhär.

Snyggt!

Det verkar som att du har bra koll på detta.

Har du även koll på de geometriska motsvarigheterna till de båda ändringskvoterna?

A13. 52
Postad: 6 aug 14:21
Yngve skrev:

Snyggt!

Det verkar som att du har bra koll på detta.

Har du även koll på de geometriska motsvarigheterna till de båda ändringskvoterna?

Nej inte riktigt, skulle du kunna förklara eller tipsa mig på en videoförklaring till detta?

A13. 52
Postad: 6 aug 14:46

Vilken bra förklaring!! Tack så mycket för hjälpen!

Yngve Online 40252 – Livehjälpare
Postad: 6 aug 15:01 Redigerad: 6 aug 15:02

Varsågod.

Träna gärna förståelsen genom att på liknande sätt göra en illustration av "ändringskvot bakåt" (kanske heter "differenskvot bakåt").

Om du har koll på hur det hänger ihop så kommer du att ha större möjligheter att lösa uppgifter som inte är "standardformulerade".

======

På tal om standarformuleringar så är en sådan:

Bestäm med hjälp av en numerisk metod ett närmevärde till f'(5) med 3 korrekta decimaler då f(x) = 2x3.

Knepet här är att ställa upp valfri differenskvot och sedan iterera beräkningen av närmevärdet för gradvis minskande värden på h, tills de tre första decimalerna inte längre ändrar sig.

Börja med h = 0,1

Fortsätt sedan med h = 0,01; h = 0,001 och så vidare.

Här kan det vara praktiskt att bli vän med sin räknare så att du kan lägga in ett uttryck motsvarande differenskvoten och sedan mata detta med olika värden på h för att få ut närmevärdena.

Svara
Close