23 svar
382 visningar
Micimacko behöver inte mer hjälp
Micimacko 4088
Postad: 13 okt 2018 16:38

Andra koordinatsystem

Jag förstår inte alls hur jag ska tänka på uppgifter av den här typen, när jag får saker i fel system. Har försökt kolla boken men fattar verkligen inte vad det står. Nån som har ett bra tips eller kan lösa en av dem steg för steg? Eller vet någon länk som kan vara till hjälp?

Smaragdalena 80504 – Avstängd
Postad: 13 okt 2018 17:03

Gör en tråd för varje fråga du behöver hjälp med. Visa för varje fråga hur du har försökt och hur långt7 du har kommit /moderator

Micimacko 4088
Postad: 13 okt 2018 17:10
Smaragdalena skrev:

Gör en tråd för varje fråga du behöver hjälp med. Visa för varje fråga hur du har försökt och hur långt7 du har kommit /moderator

 Läste du ens vad frågan var? Jag kommer ju ingenstans!

AlvinB 4014
Postad: 13 okt 2018 17:47 Redigerad: 13 okt 2018 17:57

Om vi börjar med den översta:

Du måste antingen omvandla vektorfältet från cylindriska koordinater till kartesiska koordinater, eller ta fram kurvan i cylindriska koordinater. Båda funkar lika bra, det handlar nog mest om vad du känner dig mest bekväm med.

Om du inte har alla samband mellan koordinatsystemen i huvudet kan du använda dig av dessa tabeller:

https://en.wikipedia.org/wiki/Del_in_cylindrical_and_spherical_coordinates

När du väl har vektorfältet och kurvan i samma koordinatsystem finner du att vektorfältet är konservativt (rotationen är lika med nollvektorn), vilket lätt ger svaret med hjälp av Stokes sats.

EDIT: Eller om du kan konstatera att fältet är konservativt behöver du egentligen inte veta mer om kurvan än att den är sluten för att säga att integralen blir noll enligt Stokes sats men du kan inte veta att fältet är konservativt på förhand, så jag skulle nog ändå säga att båda tillvägagångssätten är likvärdiga.

Micimacko 4088
Postad: 13 okt 2018 18:30

Är det här en början, eller är jag helt ute och cyklar nu?

AlvinB 4014
Postad: 13 okt 2018 18:49 Redigerad: 13 okt 2018 18:50

Nu hänger jag inte riktigt med på vad du försöker göra. För enkelhetens skull kör jag nu på varianten att konvertera vektorfältet till kartesiska koordinater.

Vi har vektorfältet:

A(ρ,ϕ,z)=\mathbf{A}(\rho,\phi,z)= cos2(ϕ)ρϕ^\dfrac{\cos^2(\phi)}{\rho}\hat{\mathbf{\phi}}

och vi vill uttrycka detta i det kartesiska koordinatsystemet. Vi vet följande samband:

ρ2=x2+y2\rho^2=x^2+y^2

x=ρcos(ϕ)x=\rho\cos(\phi)

y=ρsin(ϕ)y=\rho\sin(\phi)

z=zz=z

Från tabellen jag länkade ser vi även att enhetsvektorn ϕ^\hat{\mathbf{\phi}} i kartesiska koordinater är lika med:

ϕ^=\hat{\mathbf{\phi}}= -yx^+xy^x2+y2\dfrac{-y\hat{\mathbf{x}}+x\hat{\mathbf{y}}}{\sqrt{x^2+y^2}}

Använd detta för att omvandla vektorfältet till kartesiska koordinater. Sedan är det bara att göra som med vilken kurvintegraluppgift med Stokes sats som helst. Dock får vi det väldigt lätt för oss eftersom fältet är konservativt.

Micimacko 4088
Postad: 13 okt 2018 18:50

Hur/varför är rotationen 0? 

AlvinB 4014
Postad: 13 okt 2018 18:52
Micimacko skrev:

Hur/varför är rotationen 0? 

 När du fått fram A\mathbf{A} i kartesiska koordinater kan du beräkna ×A\nabla\times\mathbf{A} och så ser du att rotationen blir noll. Då är det med hjälp av Stokes sats lätt att se att kurvintegralen blir noll.

Micimacko 4088
Postad: 13 okt 2018 20:00

Blev det rätt nu då?

AlvinB 4014
Postad: 13 okt 2018 20:06

Japp, det stämmer!

Ser du nu att ×A=0\nabla\times\mathbf{A}=0?

Hänger du med på att detta tillsammans med Stokes sats ger att kurvintegralen blir lika med noll?

Micimacko 4088
Postad: 13 okt 2018 20:16

Jag får det inte till 0 🙈 Vad har jag ställt till med nu?

AlvinB 4014
Postad: 13 okt 2018 20:58

Du har nog räknat fel någonstans. Det är nämligen så att:

Qx=x[x3(x2+y2)2]=3x2y2-x4(x2+y2)3\dfrac{\partial Q}{\partial x}=\dfrac{\partial}{\partial x}[\dfrac{x^3}{(x^2+y^2)^2}]=\dfrac{3x^2y^2-x^4}{(x^2+y^2)^3}

Py=y[-x2y(x2+y2)2]=3x2y2-x4(x2+y2)3\dfrac{\partial P}{\partial y}=\dfrac{\partial}{\partial y}[-\dfrac{x^2y}{(x^2+y^2)^2}]=\dfrac{3x^2y^2-x^4}{(x^2+y^2)^3}

Det gäller alltså att:

Qx=Py\dfrac{\partial Q}{\partial x}=\dfrac{\partial P}{\partial y}

vilket gör att även zz-komponenten i ×A\nabla\times\mathbf{A} blir noll.

Micimacko 4088
Postad: 13 okt 2018 21:13

Jag får helt olika :( 

AlvinB 4014
Postad: 13 okt 2018 21:26 Redigerad: 13 okt 2018 21:27

Skriv bråken med gemensam nämnare så får du samma svar som jag:

3x2·(x2+y2)-2+x3·-4x(x2+y2)-3=3x^2\cdot(x^2+y^2)^{-2}+x^3\cdot-4x(x^2+y^2)^{-3}= =3x2(x2+y2)2-4x4(x2+y2)3=3x2(x2+y2)(x2+y2)2(x2+y2)-4x4(x2+y2)3==\dfrac{3x^2}{(x^2+y^2)^2}-\dfrac{4x^4}{(x^2+y^2)^3}=\dfrac{3x^2(x^2+y^2)}{(x^2+y^2)^2(x^2+y^2)}-\dfrac{4x^4}{(x^2+y^2)^3}=

=3x4+3x2y2(x2+y2)3-4x4(x2+y2)3=3x4+3x2y2-4x4(x2+y2)3=3x2y2-x4(x2+y2)3=\dfrac{3x^4+3x^2y^2}{(x^2+y^2)^3}-\dfrac{4x^4}{(x^2+y^2)^3}=\dfrac{3x^4+3x^2y^2-4x^4}{(x^2+y^2)^3}=\dfrac{3x^2y^2-x^4}{(x^2+y^2)^3}

och den andra:

-x2·(x2+y2)-2+(-x2y)·-4y(x2+y2)-3=-x^2\cdot(x^2+y^2)^{-2}+(-x^2y)\cdot-4y(x^2+y^2)^{-3}= =-x2(x2+y2)2+4x2y2(x2+y2)3=-x2(x2+y2)(x2+y2)2(x2+y2)+4x2y2(x2+y2)3==\dfrac{-x^2}{(x^2+y^2)^2}+\dfrac{4x^2y^2}{(x^2+y^2)^3}=\dfrac{-x^2(x^2+y^2)}{(x^2+y^2)^2(x^2+y^2)}+\dfrac{4x^2y^2}{(x^2+y^2)^3}=

=-x4-x2y2(x2+y2)3+4x2y2(x2+y2)3=-x4-x2y2+4x2y2(x2+y2)3=3x2y2-x4(x2+y2)3=\dfrac{-x^4-x^2y^2}{(x^2+y^2)^3}+\dfrac{4x^2y^2}{(x^2+y^2)^3}=\dfrac{-x^4-x^2y^2+4x^2y^2}{(x^2+y^2)^3}=\dfrac{3x^2y^2-x^4}{(x^2+y^2)^3}

Micimacko 4088
Postad: 13 okt 2018 21:30

Tack!

Guggle 1364
Postad: 13 okt 2018 23:40

Nej, nu har ni landat lite fel i tråden.

Vektorfältet A\mathbf{A} är singulärt på z-axeln x2+y2=0x^2+y^2=0. Utanför z-axeln är det kontinuerligt deriverbart. Eftersom ×A=0\nabla \times \mathbf{A}=0 kan Stoke's sats medföra förenklade beräkningar.

Men då måste man observera att z-axeln, där fältet är singulärt, ej får skära den yta, på vilken man tillämpar Stoke's sats.

Uppgiften blir därmed att hitta en sätt att gå runt singulariteten och samtidigt få en så enkel integral som möjligt.

AlvinB 4014
Postad: 13 okt 2018 23:57 Redigerad: 14 okt 2018 01:04
Guggle skrev:

Nej, nu har ni landat lite fel i tråden.

Vektorfältet A\mathbf{A} är singulärt på z-axeln x2+y2=0x^2+y^2=0. Utanför z-axeln är det kontinuerligt deriverbart. Eftersom ×A=0\nabla \times \mathbf{A}=0 kan Stoke's sats medföra förenklade beräkningar.

Men då måste man observera att z-axeln, där fältet är singulärt, ej får skära den yta, på vilken man tillämpar Stoke's sats.

Uppgiften blir därmed att hitta en sätt att gå runt singulariteten och samtidigt få en så enkel integral som möjligt.

 Fasen att jag inte tänkte på det. Tur att det är någon som har ordning på torpet. :-)

EDIT: Förresten, jag får passa på att fråga. Är det över huvud taget värt att försöka använda Stokes sats i och med att man ändå måste beräkna den inre kurvans integral, eller ska man bara direkt försöka sig på en parametrisering?

AlvinB 4014
Postad: 14 okt 2018 11:30

Okej. Jag prövade mig på att parametrisera kurvan. Inte skoj. Det är nog ett mycket klokare drag att använda Stokes sats på något vis. Eftersom ×A=0\nabla\times\mathbf{A}=0 kan vi välja i princip vilken mittenkurva som helst (så länge den går runt zz-axeln) och ändå veta att den sammanlagda kurvintegralen av den yttre och inre kurvan (notera att den inre genomlöps i motsatt riktning) blir noll.

En relativt enkel inre kurva blir skärningen mellan planet och cylindern x2+y2=1x^2+y^2=1:

Eftersom man vet att integralen för både den inre och den yttre tillsammans blir noll kan man sätt ett värde på den yttre kurvintegralen genom att bara beräkna den inre kurvans integral (vilket är betydligt enklare).

Micimacko 4088
Postad: 14 okt 2018 11:59

Sådär va?

AlvinB 4014
Postad: 14 okt 2018 12:24 Redigerad: 14 okt 2018 12:29

Nästan där. Med Stokes sats genomlöps faktiskt den inre kurvan i negativ (medurs) riktning. Detta gör att du får ett minustecken på svaret, d.v.s. -π-\pi.

Om man undrar varför detta är fallet kan det hjälpa att dela upp området i två:

Kurvintegralerna av de raka linjerna tar ut varandra och man blir kvar med att den yttre kurvan blir positivt orienterad och den inre blir negativt orienterad.

Micimacko 4088
Postad: 14 okt 2018 12:33

Blir det minus i svaret då? Eller blir det hela minus bit 1 = bit 2, alltså 0- -pi = pi?

AlvinB 4014
Postad: 14 okt 2018 12:46 Redigerad: 14 okt 2018 13:12

Hela integralen blir negativ eftersom vi genomlöper den åt andra hållet. Svaret blir alltså -π-\pi.

Helsike vad jag svamlar. Kurvintegralen för den inre kurvan blir negativ, men minustecknen tar ut varandra då Γ\Gamma-kurvans integral är lika med minus den inre kurvans integral.

EDIT: För att sammanfatta:

Vektorfältet A\mathbf{A} blir i kartesiska koordinater:

A(x,y,z)=\mathbf{A}(x,y,z)= (-yx2(x2+y2)2,x3(x2+y2)2,0)(\dfrac{-yx^2}{(x^2+y^2)^2},\dfrac{x^3}{(x^2+y^2)^2},0)

Därefter använder vi oss av Stokes sats. Rotationen av vektorfältet är ×A=0\nabla\times\mathbf{A}=0, men det finns en singularitet längs zz-axeln. Därför går vi runt den med en kurva CC som genomlöps i medurs riktning. Vi väljer denna kurva till att vara skärningskurvan mellan planet och cylindern x2+y2=1x^2+y^2=1 eftersom vi då får en lättberäknelig integral. Stokes sats ger att:

Γ+CA·dr=0\displaystyle\int_{\Gamma+C}\mathbf{A}\cdot d\mathbf{r}=0

Detta kan vi omvandla till:

ΓA·dr=-CA·dr\displaystyle\int_{\Gamma}\mathbf{A}\cdot d\mathbf{r}=-\int_{C} \mathbf{A}\cdot d\mathbf{r}

Kurvintegralen av CC kan relativt enkelt beräknas med en parametrisering. Eftersom kurvan genomlöps medurs får man ett minustecken framför

CA·dr=-02π... dv=-π\displaystyle\int_C\mathbf{A}\cdot d\mathbf{r}=-\int_0^{2\pi}...\ dv=-\pi

Den sökta integralen blir då detta med omvänt tecken:

ΓA·dr=π\displaystyle\int_{\Gamma}\mathbf{A}\cdot d\mathbf{r}=\pi

Guggle 1364
Postad: 14 okt 2018 13:11 Redigerad: 14 okt 2018 13:30

Edit: Nu hann visst Alvin rätta sig medan jag skrev inlägget, men låter mitt inlägg stå kvar eftersom det innehåller så mycket vackra integraler!

Nja, rätt resonerat Alvin, men du slarvade förmodligen med uppställningen av Stokes sats. Rätt svar är +π+\pi, så här

CA·dr=S(×A)·dS\displaystyle \oint_C \mathbf{A} \cdot d\mathbf{r}=\int_S(\nabla \times \mathbf{A})\cdot d\mathbf{S}

Dela upp i en tvåsidig yta, låt C1C_1 vara kurvan till integralen vi söker, låt C2C_2 vara en kurva som omsluter z-axeln i motsatt riktning, dvs medurs

C1A·dr+C2A·dr=0\displaystyle \oint_{C_1} \mathbf{A} \cdot d\mathbf{r}+\oint_{C_2} \mathbf{A} \cdot d\mathbf{r}=0

C1A·dr=-C2A·dr\displaystyle \oint_{C_1} \mathbf{A} \cdot d\mathbf{r}=-\oint_{C_2} \mathbf{A} \cdot d\mathbf{r}

Om vi nu byter genomloppsriktning på C2C_2, dvs genomlöper kurvan moturs så byter integralen tecken

C1A·dr=-C2A·dr\displaystyle \oint_{C_1} \mathbf{A} \cdot d\mathbf{r}=\oint_{-C_2} \mathbf{A} \cdot d\mathbf{r}

Vi parametriserar en cirkel runt z-axeln i xy-planet med radien ρ\rho, vi lämnar ρ,α\rho, \alpha oförändrad i planet så det är enkelt att använda fältet A(r(u))\mathbf{A}(\mathbf{r}(u))

r(α)=ρρ^+(1-ρ(cos(α)+sin(α))z^\displaystyle \mathbf{r}(\alpha)=\rho\hat{\rho}+(1-\rho(\cos(\alpha)+\sin(\alpha))\hat{z}

dr(α)dα=ρα^+ρ(sin(α)-cos(α))z^\displaystyle \frac{d\mathbf{r}(\alpha)}{d\alpha}=\rho\hat{\alpha}+\rho(\sin(\alpha)-\cos(\alpha))\hat{z}

-C2A·dr=02πcos2(α)ρα^·dr(α)dαdα=02πcos2(α)dα=π\displaystyle \oint_{-C_2} \mathbf{A} \cdot d\mathbf{r}=\int_0^{2\pi} \frac{\cos^2(\alpha)}{\rho}\hat{\alpha}\cdot \displaystyle \frac{d\mathbf{r}(\alpha)}{d\alpha}\,d\alpha=\int_0^{2\pi} \cos^2(\alpha)\,d\alpha=\pi

AlvinB 4014
Postad: 14 okt 2018 13:14
Guggle skrev:

Nja, rätt resonerat Alvin, men du slarvade förmodligen med uppställningen av Stokes sats. Rätt svar är +π+\pi, så här

[...]

 Jo, jag märkte det.

Man kanske inte borde syssla med flervariabelanalys efter en natt med fem timmars sömn...

Svara
Close