Analys av artikeln och läromedelet

Man kan inte öppna dokumentet. Du måste sätta på så att alla med länken får läsbehörighet.

naytte skrev:

Man kan inte öppna dokumentet. Du måste sätta på så att alla med länken får läsbehörighet.

Del 2: Läromedelsanalys
För att analysera väljer jag det centrala läromedlet är läroboken. Ammert (2011) skriver att läroboken har stort genomslag och därmed når de flesta elever. Jag kommer att analysera en del inom arbetsområdet algebra med fokus på ett undervisningstillfälle i problemlösning med ekvationer utifrån det utvalda läromedlet som handlar om mitt ämne matematik. Kapitlet i läromedlet har rubriken "Algebra" (Carlsson, Hake & Öberg 2017, s.100). Denna analys inleds med typologiska begrepp om ämnesfokus och kunskapsemfas (Jakobson et al. 2014), som kan integreras i inlärning av algebra med hjälp av läroboken. Denna typologi stärker min analys av att undervisningstillfället har en tydlig undervisningsinriktning som följer ett specifikt syfte. Denna analys är också baserad på Ammerts (2011) tre olika perspektiv på hur man kan se läromedel ur ett processuellt, strukturellt och funktionellt perspektiv.
      

Ämnesfokus är avgörande i alla lärmiljöer eftersom en korrekt ämnesfokus kommer att framgångsrikt styra inlärningsprocessen och så småningom bidra till högre läranderesultat (Jakobson et al. 2014 & Simola 2005). Jag ser en tydlig betoning utifrån läromedlets ämnesfokus på hur vi kan lösa problemet med hjälp av ekvationer, hur vi kan hitta värdet genom att lösa ekvationen och hur vi kan skapa enkla uttryck i vardagen i samband med algebraiska uttryck. Enligt läroplanen ska eleverna utveckla kunskaper om matematik och användningen av matematik i vardagen (Skolverket 2022). På så sätt blir läromedlet objektivt och konkret med ett specifikt ämnesfokus som blir lätt att förstå. Läromedlet anger vad eleverna ska förvänta sig att lära sig genom hela enheten på algebra.
       

Kunskapsemfasen kan inte underskattas, varje lärandeobjekt bör utgå från kompetensstadiet (Jakobson et al. 2014, s.29-34). Exempelvis är uppgifterna i läromedlet baserade på kunskapsemfas och syftar till att säkerställa att eleverna skaffar sig relevanta algebraiska färdigheter såsom att ifrågasätta användbarheten och vilken mening arbetsområdet fyller i elevernas vardag. Kunskapsemfasen prioriterar väsentliga delar av algebra, detta innebär att detta syfte ger vägledning om vad som är viktigt att lära sig i den specifika undervisningssituationen.
Läromedlet har en tydlig struktur och är helt anpassat till det centrala innehållet i årskurs 7-9 i Lgr11. Genom kapitlets struktur och utifrån Ammerts olika perspektiv finns ett tydligt urval (2011,s.28-33). Detta urval syns också av dagens läroplan och centrala innehåll, t.ex. där eleven kan förstå hur likhetstecknet används för att teckna ekvationer och funktioner och eleven får möjligheter att utveckla sin kommunikationsförmåga, vilket är en del av ämnesfokus. Även om detta urval är tydligt präglas i Lgr22, med betoning på att lite väljer bort den motiverande aspekten av hur elever kan arbeta självständigt för hur geometriska mönster konstrueras, beskrivs och uttrycks samt olika metoder för att lösa linjära ekvationer och problemlösning (Skolverket 2022, s.8 & 58). Vidare är språket som används i kapitlet på rätt nivå och inte alltför komplicerat. Underrubrikerna är intressanta med bilder och lösta exempel med tydligt innehåll. Kapitlet har fyra olika delar beroende på elevernas kunskapsnivå, vilket är syftet att inspirera och utmana eleverna.
 Kapitlet framhåller vad eleverna ska lära sig och tänka på genom detta arbetsområde och stimulerar till fortsatt matematisk utveckling genom att tolka uttryck, en historisk del, mål och huvudbegrepp som är kopplade till ämnesplanen i det centrala innehållet. Detta läromedel får funktion och följemening genom olika processer. Så kapitlet kan ses som en process och funktion (Ammert 2011,s.29-36) och det uttrycker en övergripande funktion som liknar ämnesfokus. Eleverna deltar i undervisningen och bearbetar kapitelinnehållet, dvs. eleverna får grundläggande kunskaper om algebraiska uttryck genom detta arbetsområde, t.ex. vad är algebra, varför/när man ska använda, skapa enkla uttryck, lösa olika typer av ekvationer och lösa problem med hjälp av ekvationer. Således får eleverna möjlighet att förstå hur man kan bestämma värdena på tidigare okända variabler som eleverna möter i sina liv.

Kapitlet erbjuder eleverna möjlighet att kommunicera matematik i par eller i grupp, det vill säga uppslaget (Carlsson, Hake & Öberg 2017, s.131) som lockar till samtal som särskilt lyfter fram problemlösning, resonemang och kommunikation. Denna aktivitet ger eleverna en mening med sitt innehåll som stimulerar elevernas intresse och ansträngning/motivation när de upptäcker dess användbarhet. Genom att skapa och betona aktiviteter som fokuserar på vardagliga och verkliga saker som eleverna känner igen kan eleverna förledas att känna ett meningserbjudande. Så undervisningssituationen blir mer meningsfull med en tydlig ämnesfokus undervisningsplan, vilket hjälper eleverna att tillämpa den i sitt liv. Eftersom läromedlet inte bara förmedlar teorin, utan även översätter teorin till praktiska exempel, är dessa praktiska urval bra. Det stärker syftet och meningserbjudanden som är objektivt konkreta och dessutom lätt att förstå. Samtidigt blir en vardagsemfas baserad på en kunskapsemfas eftersom den ger en implicit följemening av varför eleverna ska lära sig att lösa problem med hjälp av ekvationer (Jakobson et al. 2014, s.29-34). Vardagsemfas syftar till att eleverna ska tillämpa kunskapen utifrån läromedlet i sin vardag eftersom algebra används inom olika andra arbetsområden och även skapar eleverna följemening om denna kunskap i sin vardagsliv.
 

Jag valde dessa typologierna och perspektiv för analys för att bidra med kunskap om hur läromedel hjälper till att förbättra konceptuella färdigheter i algebra. Den här boken ger en bra miljö för eleverna att utveckla matematiska färdigheter och därigenom uppfylla läroplanens kunskapskrav.