Amortering & ränta up 3233

Har du begripit den här uppgiften än? För det är ingen mening med att försöka sig på den här, svårare uppgiften om man inte har förstått den enklare.

Jag tror det.  Frågan är ändå väldigt lik. 

Jag vet inte hur det är meningen att man skall räkna på annuitetslån i Ma1, eftersom det handlar om en geometrisk summa, som man inte lär sig förrän i Ma5 (om jag minns rätt). Man kan slå upp begreppet annuitetslån i Wikipedia - där finns det en användbar formel.

vi har lärt oss det, det ingår i ma1c. Det finns med på origo boken

Renny19900 skrev:

Jag tror det.  Frågan är ändå väldigt lik. 

 (min fetning) Med tanke på vad du har skrivit i den andra tråden verkar det inte så. Ja, frågorna påminner mycket om varandra.

Kan man inte räkna ut svaret utan att använda sig av geometrisk summa? Även fast jag  vet vad det är. 

an=a1* k ^(n-1) 

där a1 är det konstanta och k räntan 

Använd formeln i Wikipedia-artikeln jag länkade till, den borde fungera.

N10 :

100 000( 1,063^10 -1 ) / (1,063-1) 

= 1,3368*10^6

varför blir det fel?

Renny19900 skrev:

N10 :

100 000( 1,063^10 -1 ) / (1,063-1) 

= 1,3368*10^6

varför blir det fel?

Vad är det för formel du använder? Wikipediaartikeln ger $A=S_0\frac{p(1+p)^n}{(1+p)^n-1}=100000\frac{0,063\cdot1,063^{10}}{1,063^{10}-1}$. Du har alltså tappat bort en faktor 0,063 (d v s p) och en del annat är konstigt.

I ditt första inlägg säger du insiktsfullt: "Hur ska man överhuvudtaget tänka? Jag förstår inte ens uppgiften känns det som!". Gå då tillbaka till boken, avsnitt 3.2, och studera särskilt exemplet på s 129. Det bör ge dig tillräcklig ledning för att du sedan ska kunna lösa  övn 3233. 

Här har jag svårt att tro att det är meningen att man ska behöva googla fram en formel för annuitetsfaktor för att kunna lösa problemet. Då borde formeln redan finnas i läroboken, härledd och genomgången, och det gör den inte.

Jag har kollat några läroböcker just vad gäller ränteräkning och annuiteter.
Om Origo antecknade jag detta:

"Matematik Origo 1c 2. uppl., 2011

3.2  Ränta och lån (sid 121 - 131)

Bra exempel i samband med genomgång av geometrisk talföljd. Även annuitetsberäkning, men även här via slutvärden. OK för annuiteterna, men slutvärdet på lånet är konstigt eftersom det s a s aldrig lämnar lånetillfället. 

Exemplet sid 129; övn.3233 sid131

Vill man väldigt gärna beräkna slutvärden på annuiteterna och addera dem, så kan man  sedan beräkna nuvärdet av summan och ställa det mot lånebeloppet."

PS
Jag har inte minne av att man ens nämnde begreppet nuvärde. En bättre framställning av allt detta fann jag i Exponent 3b 1.uppl., 2013, avsnitt 1.2. Även här nöjer man sig dock med att beräkna slutvärden, men man talar i alla fal om både slutvärde och nuvärde.

Ett vanligt sätt att hantera en uppgift som denna är annars att sätta lånebeloppet lika med summa nuvärde av alla annuiteterna ( x varje gång) och  sedan lösa ut x.

Tack för ditt svar! Det uppskattas! 

Just nu tycker jag att det enda sättet för att kunna lösa en uppgift som handlar om annuitetslån (som jag egentligen inte vet vad det är) är genom att använda sig av följande formel som kallas för ”geometrisk summa” 

an=a(k^(n-1) -1) / (k-1)