Ämnenas egenskaper
Så här står det i boken: Bindningar ger ämnen deras egenskaper.
Sedan står det: Sådana egenskaper är exempelvis smält- och kokpunkter samt ämnenas löslighet i vatten.
Frågan: Är det några fler egenskaper som blir kända då man vet hur bindningarna ser ut? jag vet inte det finns kanske 100 st olika egenskaper som ett kemiskt ämne har (kan ha) (om man vet hur ens bindning ser) Eller är det de 3 ovan nämnda egenskaper som man får fram och inget mer.
Bonus fråga: generelt sätt vilka och hur många egenskaper kan ett kemiskt förening ha? Det räcker med en ledtråd eller länk till vidare läsning, i boken är det väldigt utspritt och man få läsa sig till olika saker i olika kapitlar, här kanske det er mer möjlig å få koncentrerad svar.
Super tack <3
Kvalitativ bindningsteori är mer av ett språk än ett strikt förutsägande verktyg. Jag är skeptisk kring att det egentligen förutsäger något då att olivolja inte löser sig med vatten eller att socker i vatten blir kladdigt är saker du vet (och måste veta) innan dessa egenskaper relateras till begrepp som polära eller ickepolära bindningar.
Bindningsteori är snarare ett sätt att på ett sammanhängande och enhetligt sätt beskriva en rad till synes helt orelaterade fenomen med ett och samma språk vilket tillåter oss att organisera, och därmed enklare minnas, olika egenskaper och deras korrelationer.
Det sagt. Bindningsteori kan i praktiken användas för att beskriva alla fysiska egenskaper dvs egenskaper som inte är kopplade till kemiska transformativa reaktioner.
Utöver de du nämnt kan man väl ta upp
- Huruvida något kan spricka. Glas och kristaller kan spricka men böj en metallstång och det är aldrig så att den spricker på det sättet.
- Huruvida något är kladdigt och/eller fungerar som lim.
- Huruvida det leder ström eller är en elektrisk isolator.
- Hur vissa ämnen, såsom gummi, är så mycket mer elastiska än andra.
- Vad som ligger bakom att vissa vätskor kan "sugas upp" av vissa fasta material såsom vatten i en servett.
Bindningsteori kan dock behöva kombineras med strukturell fysik, dvs exempelvis hur skrovlig ämnets yta är eller storlek hos molekyler/joner.
Kvalitativ bindningsteori kan dock inte förutsäga all reaktivitet eller produkter vid reaktioner för vilket skalteori kan vara hjälpsamt till en grad men där matematiska modeller eller bara ren empiri är nödvändigt vilket är varför jag inte tycker man ska lägga bindningsteori på något pidestal.
