Alkoholers brännbarhet, intermolekylära och intramolekylära bindningar.
Hej, jag undrar hur alkoholers brännbarhet hänger ihop med deras intermolekylära och intramolekylära bindningar. Jag förstår att ju starkare de intermolekylära bindningarna är, desto mer energi krävs det för att bryta bindningarna mellan alkoholmolekylerna men hur spelar de intramolekylära bindningarna in? Och som jag har förstått det kan det även råda vätebindningar mellan alkoholmolekylerna om de är nog polära pga -OH grupper, men om de inte råder vätebindningar vad är det då för bindningar? Blir flampunkten hos alkoholerna högre om det råder vätebindningar?
Jag känner lite förvirring kring detta så det vore jättebra med en förklaring, tack på förhand.
Hej och välkommen till Pluggakuten 3hejhejhej!
3hej3hej3hej skrev:Hej, jag undrar hur alkoholers brännbarhet hänger ihop med deras intermolekylära och intramolekylära bindningar.
Brännbarhet är en specifikt begrepp, som oftast används vid brandsäkerhetsarbete för ämnen blandade med luft. Begreppet används för att beskriva vid vilka koncentrationer (av ämnet i luften) som ämnet kan brinna. Är koncentrationen av ämnet för låg eller för hög brinner det inte, och är då inte brännbart.
Jag förstår att ju starkare de intermolekylära bindningarna är, desto mer energi krävs det för att bryta bindningarna mellan alkoholmolekylerna men hur spelar de intramolekylära bindningarna in?
För att blanda sig med luften behöver ämnet dunsta, och för detta spelar det intermolekylära bindningarna stor roll (då starkare bindningar ger högre kokpunkt).
Det intramolekylära bindningarna hos alkoholer (C-H, C-C, C=C, C-OH etcetera) påverkar snarare kokpunkten än brännbarheten - när alkoholen väl har dunstat till luften, och koncentrationen av alkoholen i luftblandningen är inom brännbarhetsintervallen är ämnet brännbart - oavsett om vilka intramolekylära bindningar alkoholen består av.
Och som jag har förstått det kan det även råda vätebindningar mellan alkoholmolekylerna om de är nog polära pga -OH grupper, men om de inte råder vätebindningar vad är det då för bindningar?
Vätebindningar kan det alltid finnas, hydroxigruppen finns där.
Om du bortser från hydroxigruppen i en tänkt alkohol, t.ex. 2-propanol, finns det endast en kolkedja kvar motsvarande alkaner - vilka intermolekylära bindningar har de?
Blir flampunkten hos alkoholerna högre om det råder vätebindningar?
Vätebindningar finns det alltid möjlighet att bilda, hydroxigruppen finns ju per definition i en alkohol. Eller menar du om det finns fler hydroxigruppen per alkoholmolekyl?
Tack så mycket för svaret! Men jag förstår fortfarande inte riktigt hur de intramolekylära bindningarna spelar in?
Ja jag menade om alkoholen är flervärd, men det tänkte jag gjorde att alkoholen fick starkare vätebindningar.
3hej3hej3hej skrev:Tack så mycket för svaret! Men jag förstår fortfarande inte riktigt hur de intramolekylära bindningarna spelar in?
De spelar ingen roll för brännbarheten, som bara beskriver att ett ämne kan eller inte kan brännas vid en viss koncentration i luften.
Ja jag menade om alkoholen är flervärd, men det tänkte jag gjorde att alkoholen fick starkare vätebindningar.
Titta på kokpunkten för t.ex. glycerol (trevärd) och jämför med propanol (envärd), skillnaden mellan dessa kokpunkter beror på det högre antalet vätebindningar.
