alfa resp beta glukos

aaaa1111 skrev:

Hej!

Vad är det som avgör huruvida en cyklisk alfa/beta glukos bildas?

Glukos är en aldos, d.v.s. den innehåller en aldehydgrupp på kolatom 1 (därav "ald-" i namnet).

Aldehydgrupper har som bekant en karbonylgrupp (C=O), och därför ligger bindningarna kring kol 1 i samma plan, den delen av molekylen är "platt" (till skillnad från de andra kolen som har fyra bindningar, och de är tetragonala som i t.ex. metan).

När sedan en hydroxigruppen från kol 5 kommer närmare för att bilda en ny bindning till kol 1 (och därmed cyklisera/ringsluta glukos) kommer en av bindningarna i karbonylgruppen att omlagras till syret, och kol 1 får nu istället fyra enkelbindningar - och bindningsvinklarna ändras, från "plan" till tetragonal. Och det är i samband med att den nya bindningen bildas, som konformationen på kol 1 antingen blir alfa eller beta.

I och med bindningarna i kolkedjan mellan kol 2 och kol 6 kan rotera en aning, kan hydroxigruppen på kol 5 (som skapar den nya bindningen), lite förenklat, angripa aningen mer från ena sidan av den "plana" aldehydgruppen vid ett tillfälle, vilket då ger t.ex. alfakonformationen. Medans vid ett annan tillfälle sker angreppet aningen från andra sidan och då fås betakonformationen.

Så det beror i princip på, ifrån vilket håll som hydroxigruppen råkar komma farande mot aldehydgruppen.

 

Och, förekommer alla monosackarider i alfa/beta form?

Nej inte alla. Monosackarider har minst tre kol i sin kedja, och kan ha fler än de vanligaste under Ke1/2: glukos, fruktos o.s.v.

Monosackarider med fyra eller fler kolatomer i sin kolkedja förekommer i alfa eller beta konfiguration. Med färre än fyra kolatomer, blir det för stor ringspänning i den cyliska formen för att bibehålla den cyliska formen.

mag1 skrev:

aaaa1111 skrev:

Hej!

Vad är det som avgör huruvida en cyklisk alfa/beta glukos bildas?

Glukos är en aldos, d.v.s. den innehåller en aldehydgrupp på kolatom 1 (därav "ald-" i namnet).

Aldehydgrupper har som bekant en karbonylgrupp (C=O), och därför ligger bindningarna kring kol 1 i samma plan, den delen av molekylen är "platt" (till skillnad från de andra kolen som har fyra bindningar, och de är tetragonala som i t.ex. metan).

När sedan en hydroxigruppen från kol 5 kommer närmare för att bilda en ny bindning till kol 1 (och därmed cyklisera/ringsluta glukos) kommer en av bindningarna i karbonylgruppen att omlagras till syret, och kol 1 får nu istället fyra enkelbindningar - och bindningsvinklarna ändras, från "plan" till tetragonal. Och det är i samband med att den nya bindningen bildas, som konformationen på kol 1 antingen blir alfa eller beta.

I och med bindningarna i kolkedjan mellan kol 2 och kol 6 kan rotera en aning, kan hydroxigruppen på kol 5 (som skapar den nya bindningen), lite förenklat, angripa aningen mer från ena sidan av den "plana" aldehydgruppen vid ett tillfälle, vilket då ger t.ex. alfakonformationen. Medans vid ett annan tillfälle sker angreppet aningen från andra sidan och då fås betakonformationen.

Så det beror i princip på, ifrån vilket håll som hydroxigruppen råkar komma farande mot aldehydgruppen.

 

 

Och, förekommer alla monosackarider i alfa/beta form?

Nej inte alla. Monosackarider har minst tre kol i sin kedja, och kan ha fler än de vanligaste under Ke1/2: glukos, fruktos o.s.v.

Monosackarider med fyra eller fler kolatomer i sin kolkedja förekommer i alfa eller beta konfiguration. Med färre än fyra kolatomer, blir det för stor ringspänning i den cyliska formen för att bibehålla den cyliska formen.

Bästa förklaringen jag fått i ämnet, tusen tack mag1! :DD

För all del. Kul att höra att det hjälpte till och uppskattades!