aldehyder vätebindningar
jag förstår inte riktgit varför aledhyder och ketoner kan väte binda till vatten men inte till varandra, varför är det så?
har sutit och kollat på de här bilderna men kan forfarande inte förklara varför
Titta på beskrivningen av en vätebindning - för i en vätebindning finns det alltid en vätebindningsdonator och en vätebindningsacceptor.
Finns bägge formerna (donator/acceptor) i aldehyder/ketoner?
Ja, jag tänker att syret i denna situation är vätebindingacceptorn och vätet på kolkedjan är receptorn är detta fel?
Syreatomen i både aldehyd- och ketogruppen är acceptorn.
Men en kolatom är inte elektronegativ nog att vara en vätebindningsdonator. Ggrundämnen som kan ge upphov till en vätebindning (borde vara bekant) är F, O och N.
Så har ketonen/aldehyden både donator/acceptor?
jaha, då tror jag jag förstår. Låt mig köra ett annat exempel för att se om jag förstår det helt.
Alkoholer kan man tro kan bilda vätebindingar för att OH gruppen gör vätet positivt men eftersom andra väte atomer eftersom en inte har någon annan elektronegativitet punkt som F O eller N kan inte väte bindningar bildas, däremot med vatten där O syret är negativt kan väte bindningar
Karboxylsyror kan däremot bilda vätebindningar då ena är OH och blir positivt laddad väte kan binda med andra syran fast med dubbel binda syret då det är tillräckligt negativt.
RisPris skrev:jaha, då tror jag jag förstår. Låt mig köra ett annat exempel för att se om jag förstår det helt.
Alkoholer kan man tro kan bilda vätebindingar för att OH gruppen gör vätet positivt men eftersom andra väte atomer eftersom en inte har någon annan elektronegativitet punkt som F O eller N kan inte väte bindningar bildas, däremot med vatten där O syret är negativt kan väte bindningar
Alkoholmolekyler kan absolut skapa vätebindningar. Hydroxigruppen har en kovalent bunden väteatom - och denna väteatom kan delta i en vätebindning. Syreatomen i hydroxyigruppen har dessutom två fria elektronpar - som kan delta i varsin vätebindning till väteatom(er) i ytterligare en alkoholmolekyl.
Karboxylsyror kan däremot bilda vätebindningar då ena är OH och blir positivt laddad väte kan binda med andra syran fast med dubbel binda syret då det är tillräckligt negativt.
Karboxylsyror är lite av ett specialfall, då de protolyseras och den resulterande basformen har sin extra elektron delokaliserad - så i karboxylsyror är inte så sugna på att bilda vätebindningar i t.ex. vatten.
Men är det de fria syrorna i ren form, kommer ingen protolys ske och då kan de delta både som donator och acceptor.
mag1 skrev:Men en kolatom är inte elektronegativ nog att vara en vätebindningsdonator. Ggrundämnen som kan ge upphov till en vätebindning (borde vara bekant) är F, O och N.
Okej, så anlednigen till varför de inte kan bilda vätebindingar ät alltså att de inte har väte bundet till syret me d andra ord ingen vätebinding donator?
Vad menas med vätebinding donator och acceptor förresten?
RisPris skrev:mag1 skrev:Men en kolatom är inte elektronegativ nog att vara en vätebindningsdonator. Ggrundämnen som kan ge upphov till en vätebindning (borde vara bekant) är F, O och N.
Okej, så anlednigen till varför de inte kan bilda vätebindingar ät alltså att de inte har väte bundet till syret me d andra ord ingen vätebinding donator?
Precis, karbonylsyret kan bara agera som vätebindningsacceptor.
Vad menas med vätebinding donator och acceptor förresten?
Har du kollat i boken/Wikipedia?
Man brukar säga att vätebindningen utgår från ett väte.
Donator: Något som kan donera en vätebindning. Ett H som binder till F, O eller N.
Acceptor: Något med ett fritt elektronpar som kan ta emot en vätebindning, oftast F, O eller N.
F - H . . . O=C-(CH3)2
