(Åk 7) Nirvana och karma?
Hej, jag vet inte om jag har förstått rätt.
Buddhister tror inte på någon existerande själ. Enligt min lärare innebär reinkarnation för dem att en människas karma återföds. Om man gör goda gärningar, så stannar individens godhet kvar på jorden även efter döden.
Men när läraren säger att målet inom religionen är att bryta karmans återfödelse blir jag lite fundersam.
För det första har ju inte karma någon återfödelse. Den lever bara kvar tills den bryts. Och för det andra, om det nu var en god karma så skulle det väl inte skada om godheten stannade kvar, eller? Kanske det är så här: om man är god så tar man och blir en bodhisattva.
Har jag fel eller har jag fel? Tack på förhand.
Det finns massor av tolkningar och många olika riktningar inom buddhismen.
Okej. Men skiljer det verkligen sig så mycket åt? Vad är det vanligaste som man tror på, när det gäller detta?
Dom flesta buddhister tror nog ingenting om detta precis som dom flesta kristna inte har någon uppfattning om vad som ska hända på den yttersta dagen.
En liknelse är att tänka på ett stearinljus. För en hindu är det ljuset som brinner ner, resterna av ljuset kan stöpas om till ett nytt ljus. Det är alltså samma ljus, du själv, som används om och om igen.
För en buddhist är det istället så att lågan från ett ljus tänder ett annat. Det är det liv du lever nu som avgör hur starkt din låga brinner och hur bra nästa ljus tänds. Du själv går inte vidare, men nästa ljus skulle inte kunna tändas utan hjälp från dig.
Jag tycker det är en ganska bra liknelse för en svårförstådd och filosofisk fråga.
