Du skall se till att låta de sju kolatomerna sitta ihop på alla tnkbara olika sätt. Det finns ett sätt där alla sju kolatomerna är på en linje. Om du har 6 kolatomer i rad kan du sätta den sjunde kolatomen på två olika sätt (om du sätter den på nr 1 eller 6 blir det sju-i-rad, sätter du den på nr 2 eller 5 blir det en variant, sätter du den på nr 3 eller 4 blir det en tredje). har du 5 kol i rad, kan du antingen sätta dit två metylgrupper (på flera olika sätt) eller en etylgrupp på mittenkolet. Fyra kol i rad ger bara en isomer, om jag ritat rätt.

Alla mättade icke-cykliska kolväten med 7 kolatomer är heptaner. De flesta har namn som inte slutar på heptan.

När mannamnger ett kolväte, skall alltid alla substituenter ha så låga ordningstal som möjligt. Om man har en hexan med en extra metylgrupp på den femte kolatomen skall man numrera kolatomerna från andra hållet, så det blir en 2-metyl-pentan. Om två molekyler har samma namn, är det samma isomer.

Det blir faktiskt inte fler än 9 olika heptanisomerer - det tog en stund att hitta den sista, men det gick.

En heptan har 7 kol i kedjan.
Två heptaner har 6 kol i längsta kedjan.
5 heptaner har 5 kol i den längsta kedjan. En av dem har en etylgrupp som substituent, två av dem har två metylgrupper på samma kol och två av dem har två metylgrupper på olika kol.
En heptan har 4 kol i längsta kedjan, två metylgrupper på ett kol och en metylgrupp på det andra.

2,2,3-trimetylbutan.

Hej, jag väcker den här gamla tråden för att jag sitter och försöker förstå det här.. jag jobbar med heptans isomerer. jag förstår inte riktigt hur det fungerar. 2,3-dimetylpentan. 3,3-dimetylpentan. varför finns det inte 3,4-dimetylpenta tex? 2,4 finns ju? jag fattar inte?