Börja med att titta på de grupper som går (nästan) ända upp. Ämnena i första gruppen har en elektron i sitt yttersta skal, och kan ge ifrån sig den och bilda joner med laddningen +1. Ämena i grupp 2 har två elektroner i ytterta skalet som de kan förlora, och får då laddningen +2. De av ämnena i grupp 3 som är metaller kan avge tre elektroner och bilda joner med laddningen +3. Icke-metaller bildar inte positiva joner.

I andra änden av periodiska systemet har du längst ut i grupp 18 ädelgaserna. De är extremt svåra att få att reagera med någonting alls - det är därför (och för att de är gaser) som de kallas ädelgaser.
I nästa grupp, grupp 17, har du halogenerna som har 7 elektroner i sitt yttersta skal och strävar efter att få 8. När de lyckas, får de laddningen -1. I grupp 16 har du bland andra syre, som gärna vill ta åt sig två elektroner och bilda oxidjoner med laddningen -2. Kväve i grupp 15 kan dra till sig tre elektroner och bilda nitridjoner med laddningen -3. Kol i grupp 14 kan bilda karbidjoner med laddningen -4, men det är inte särskilt vanligt.

Som du ser är entalssiffran i gruppnumret lika med antalet elektroner i det yttersta skalet för huvudgrupperna (1, 2, 13, 14, 15, 16, 17 och 18).

Nu finns det ju dessutom en lång radda med metaller i grupper som inte når ända upp. De kallas övergångsmetaller och är lite krångligare när det gäller laddning, för de kan oftast ha flera olika laddade joner. För det mesta brukar det stå i uppgiften vilken laddning en övergångsmetalljon skall ha, men om det inte står är den bästa gissningen +2. Det är inte alltid rätt, men det är som sagt var den bästa gissningen om man inte vet.

Senast redigerat av Smaragdalena (2014-05-14 12:37)

Ja, åtminstone för huvudgrupperna.

Det finns så mycket fakta på så liten yta i periodiska systemet!